16 april 2008 – Jobb: check. Lägenhet: nja, inte riktigt klart än...

Pjuh, vilken vecka det har varit hitintills...

Jag kan börja med good news #1: Henrik har fått jobb!
Han skickade in ansökan i fredags – måndag morgon ringde dom och ville att han skulle ta första bästa färja över till city för intervju. Så det var bara för mig att dra igång markservicen och stryka skjortor medan Henrik gjorde sig vacker. Med jämna mellanrum ringde rekryteraren och ville att Henrik skulle uppdatera ditten och datten i sitt CV, få svar på någon konstig fråga eller få någon fil skickad till sig i ett annat format. Stressigt värre. Vad som egentligen hände där inne i city får Henrik stå för, men någonting bra måste han ha gjort för dom ringde igen på tisdagsmorgonen och ville att han skulle komma tillbaka och skriva på kontraktet. Så det var bara att stryka den andra (och sista) skjortan (räknade inte med att det skulle behövas kostymskjortor innan vi fått fraktpackningen...).
Så på måndag börjar han på ett tremånaders kontrakt som programmerare på ett försäkringsbolag, ACE insurences. Hans kontor ligger tydligen i en flådig, steril skyskrapa mitt i smeten – inte där vi trodde att Henrik skulle hamna, eller? Och han tjänar en bra bit mer än mig. Umpf...

Parallellt med Henriks åkande fram och tillbaka mellan Manly och City försökte jag hantera det fullspäckade lägenhetsvisningsschemat som han totalt förstörde med sina utflykter. I måndags var det ganska lungt, bara två visningar som jag fick ta själv, men igår och idag har vi haft en visning i halvtimmen under hela eftermiddagen. Och vi har lyckats sprida ut dom ganska bra över stan... Vi insåg precis att vi båda har träningsverk av att gå – vi har säkert gått flera mil! Ett tag i dag försökte vi leta efter ett ställe där man kan hyra cyklar, men fick ge upp och fortsatte gå istället.
Åtta lägenheter har vi sett idag. Och dom flesta är ingenting att ha. Dom har aldrig några vettiga foton i annonserna så man kan aldrig veta innan man sett stället. Vi har fortfarande inte hittat något ”wow”-ställe (eller rättare sagt inte hittat något ”wow”-ställe som vi lyckas rättfärdiga för oss själva att betala 5000-10000 SEK mer i månaden för) men har ett par okej ställen som vi velar mellan:

1. Den pluttlilla nyrenoverade 80-talslägenheten med balkong med grym utsikt över hela North Harbour (vatten, asså)
2. Det jättefräscha ”four block”-huset från ~1930 med gemensam trädgård som ligger lite längre bort från färjan som vi ska pendla med varje dag
3. Det ganska sunkiga penthouset med en jätteterass med utsikt över hela Manly Cove (vatten, igen)

Alla tre kostar ungefär lika mycket, vilket är skitmycket. Vi snackar upp mot 15 000 SEK i månaden. (Men nu ska ju Henrik göra mig rik! :) ) Under 15 000 SEK finns det verkligen inga lägenheter som någonsin kommer gå att få rena, vilket jag som bortskämd svensk kände var minimumstandard. Och eftersom vi måste kunna jobba hemifrån och alltså behöver en arbetsplats tittar vi mest på treor. Och dom är sällan mer än 50 m2. Så det är alltså ganska dyrt här. Och även om vi mot förmodan skulle kunna bestämma oss är det inte säkert att lägenheten finns kvar då – allting händer så himla fort här.

För att krydda på stressen lite mer så har jag under dessa dagar också varit ganska sjuk. Förkyld med hosta och snörvel och ont i halsen. Vilket inte har gjort mig mer stresstålig. Men jag kör på. Sjuk får jag vara när vi väl har hittat någonstans att bo...

(Kolla här för pics...)

13 april 2008 – Maroubra Open

Idag åkte vi tillbaka över Harbour Bridge och vidare ner mot Coogee för att vara med i en beachvolleyturnering i Maroubra; nästa bukt söder om Coogee. Det var mer av en social turnering med ”all gender” matcher på varierande näthöjd och en AA-serie för dom bra och en A-serie för oss andra (12 lag sammanlagt). Jag undviker att skriva så mycket om själva resultaten, men det var en schysst utflykt till en riktigt fin strand. (Det blåste riktigt rejält så det var ordentligt svårspelat för oss inomhusspelare, om jag ska försöka förklara bort mig.)
Henrik spelade med Fredrik. (Ojoj vad lycklig han har varit över detta...) Jag var anmäld som singel och parades ihop med en Jean-Claude eller Jean-Pierre eller Jean-Dean eller nå’t. Quebeqare som varit här och backpackat i några månader och hade spelat lite beach i Canada på somrarna. Han var helt ok att spela med; inte så bra att jag kände mig dålig och jobbade som en galning på varenda boll. Organisationen var ingenting i jämförelse med Back To The Beach, och framför allt var inte Stiffes mamma där och sålde mackor och kexchoklad. Just det, inte konstigt att vi inte vann utan kexchoklad...

Dagens tre intryck:
Line och Cross (Parre och digge)
Jäääääättehöga vågorSolskyddsfaktor 30 funkar jättebra (en hel förmiddag på stranden och inte en tillstymmelse till bikinirand. Alla förstod nog att jag och Henrik är nyanlända på färgen...)

(Kolla här för pics...)

12 april 2008 – ett lägenhetshotell i Manly istället

Tidigt i morse åkte Henrik iväg och hyrde en fin, vit Nissan med manuella fönsterhissar (vilket har poängterats av många...) där vi lastade in vårt liv (~4 väskor) och gav oss av från vårt lilla lägenhetshotellrum ut i Sydneytrafiken. Vi åkte på vänster sida nästan hela vägen till Manly. Det är en tidvis riktigt idyllisk bilväg – Sydney harbour påminner nästan lite om en skärgård med branta kuster, vita sandstränder och en massa segelbåtar i det grönblå vattnet.
Väl i Manly åkte vi först till en Qantas-kollega, Graham, som erbjudit sig att guida oss lite i vår jakt på lägenhet. Lördag är nämligen visningsdag här. Varje lägenhet visas i 15 minuter, så man måste verkligen prioritera vilka visningar man vill gå på. På visningen får man ett anmälningsformulär som man skickar in tillsammans med ~5 olika papper som intygar ens identitet (tack Sverige för personnumret) och ytterligare papper som intygar att man har jobb och inkomst och är snäll och trevlig. Sedan väljer hyresvärden vem som får kontraktet inom 36 timmar, om jag har förstått det rätt.
Graham lärde oss dechiffrera annonstexter såsom Reno 2 brms, BIR’s main w/ensuite, comb lnge/din with o/p, mod kit w/dwshr, int lndry, LUG, Grdn maint incl.vilket var ovärderlig kunskap. Vi fick även låna hans GPS. Vi hade kunnat säga att han räddade oss.
Vi var och kollade på 4 lägenheter av varierade kvalité, varav en var lite intressant. Det tyckte även Elin och Niklas, två Göteborgare som vi träffade på visningen. Dom hade sagt upp sig i Göteborg och åkt hit (på sama plan som oss) för att försöka jobba här inom IT-branschen i två år. Helt sjukt sammanträffande. Och dessutom har vi gemensamma bekanta. (Elin hälsar till sin gamla kollega Kristian Sundborn...) It’s a small world...
Det finns en hel del riktigt slitna lägenheter här, med svenska mått mätt. Heltäckningsmattor är poppis. Kyl och frys ingår sällan om det inte är möblerat. Samtidigt finns det även några skitfina designerlägenheter som dom vet att ta betalt för. Hm, vi får ta och tänka igenom våra intryck över helgen och fortsätta letandet på måndag.

Dagens tre intryck:
Nordbalkong = solbalkong. Jättekonstigt.
Det kostar 5 AUD att åka Harbour Bridge från söder till norr med bara 3 AUD att åka från norr till söder. Därav drar jag slutsatsen att norra Sydney är bättre.
Små 20-åriga mäklare med jättehöga stilettklackar som dom inte kan gå på

11 april 2008 – en avslutad jobbvecka

Det har varit en riktigt buzzy jobbvecka fylld med möten om högt och lågt, interna och externa styrgruppsmöten, rundvandringar där jag introducerats till varenda chef på Qantas (och det vill inte säga lite) och en massa information som jag glömt i samma sekund som den sagts. Jag har varit helt slut på kvällarna och har stupat i säng. Henrik åkte in till stan för att träffa Hannes en kväll, men jag var tvungen att jobba. Emma och Fredrik kom ut och hälsade på och sov över på bäddsoffan. Afterwork med Qatas-kollegorna. På det stora hela känns det bra. Mycket och nytt och otydligt. Men ganska bra.

Veckans tre intryck:
Qantas flygvärdinnor har skitsnygga klänningar. (Hämtade ut mitt passerkort på samma ställe som crew hämtar sina kläder. Dom gick inte på att jag också behövde en...)
Säkerhet, säkerhet, säkerhet...
Livegenhet utan passerkort

8 april 2008 – första dan på kontoret

Till slut lät jag verkligenheten smyga sig på igen och åkte med mina kollegor till Qantas och, ja, usch, jobbade. (Helt galet att det ska behövas!) Qantas kontor ligger ganska nära flygplatsen och består av en massa olika byggnader som jag inte kan hålla isär. Inuti byggnaderna finns en massa våningsplan som alla ser likadana ut och kontorslanskap med labyrintkuber. Jag svansade efter Anders mest hela tiden och var alltid lika förvånad när vi plötsligt var tillbaka i vårt rum igen. Men det klarnar nog med tiden.

Jeppesenteamet har på en ganska permanent basis ockuperat en hörna av Qantas ITs kontorslandskap. Några kuber och ett hörnrum som är mitt. Inte för att jag tycker att det är bra att sitta i ett eget rum avskiljt från projektteamet, jag föredrar egentligen att hela teamet sitter i ett rum och, framför allt, att kunden INTE sitter i det rummet. Ja, vi får se hur det går. Jag kollar på om jag kan få till en deal med Jeppesen Marine som har kontor i centrala Sydney, annars har vi nog inte så mycket alternativ eftersom det inte finns någon budget till att hyra en egen lokal. Hyrorna verkar vara ungefär 1000 SEK per m2 och månad...

Dagens tre intryck:
Massa människor jag inte kommer ihåg namnen på. (Men alla var väldigt trevliga.)
Grå kontorskuber med små indier bakom
Slips och skjorta, men man kan ta av sig kavajen. Kostym eller dräkt med blus för tjejerna.

REKLAM

Har lovat Henrik att göra lite reklam för hans blogg, nu när han äntligen har kommit på vad den ska heta. Så, kolla in Henriks blogg alltså. Och ett tips till dom som inte har hittat prenumereringsfunktionen längst ner på sidan: den är längst ner på sidan. Och om man har Outlook och prenumererar får man som ett mejl varje gång bloggen har uppdaterats. Smart va?

7 april 2008 – Ännu en bankdag

Idag har vi öppnat sex nya bankkonton – 3 stycken som man kan ta ut pengar från och tre stycken man får ränta på. Tillsammans har vi nu över 20 konton i åtta olika banker, räknade jag precis ut. Låter inte helt vettigt. Och vi hade behövt en till australiensisk bank för att kunna flytta pengar mellan Sverige och Australien lite billigare än vad storbankerna erbjuder, så vi är nog inte klara än...
Efter en jämförande undersökning av alla banker på Coogee Bay Road (två stycken) valde vi Commonwealth Bank. Mest för att vår bankman, Donnie, var så rolig. Han talade om föör oss (om än med något sänkt röst) att kreditkortssystemet är designat för att bankerna ska tjäna en massa på dom som inte har så mycket pengar. Han hade absolut inget sinne för professionell diskretion och säkerhet och visade glatt exempel från både sina egna och andras konton. Så nu vet vi att Mr Johnson ligger på -300 AUD på sitt kreditkonto, hur mycket pengar Donnie har på sina olika konton och att han har stående överföringar till sin fru Kaithleen. Hade vi varit lite mer uppmärksamma hade vi även vetat Donnies lösenord till Internetbanken, vilket hade varit ypperlig information om vi hade följt Henrik Yngves råd och fokuserat mer på brott, speciellt eftersom ett lösenord är det enda som krävs för att logga in.”Jättepraktiskt”, tyckte han när vi ifrågasatte säkerhetsproceduren. ”Men det är jättesäkert, för om man ska överföra pengar till en annan betalningsmottagare måste man även svara rätt på en fråga man fördefinierat”. Han demonstrerar detta och frågan ”What is my favourite sexual position?” dyker upp på skärmen, varpå han kastar sig frammåt och håller för skärmen så att vi för alltid måste leva i ovisshet om svaret på denna fråga...

Vädret idag har varit lite instabilt med ordentliga regnväder som dragit in med jämna mellanrum. Så just idag blev den första dagen vi tog vår beachvolleyboll och gick ner på Coogee Beach. Våt, kall sand och halv kuling – då känner vi oss som hemma. Lite som i Falkenberg i somras. Jag tog en liten kort joggingtur efteråt, denna gång inåt land. Gick ut och åt med mina kollegor från Jeppesen nu på kvällen. Dom har varit här i en vecka nu och suttit i en massa specifikationsmöten med Qantas. Imorgon är det slut på glidandet för mig och jag får snällt följa med dem till kontoret och jobba resten av veckan. Uuurgh, får nog ta och försöka sova lite nu, kom jag på...

Dagens tre intryck:
Lite för stora kostymer
Avgifter för allt man kan tänkas vilja göra med ett bankkonto
Barn i skoluniform – tjejerna i gröna klänningar och stor gtön filthatt, killarna i knästrumpor, grå shorts och vit skjorta.