7 oktober – en regnig helg i kulturens tecken

Efter tryckande 36 grader i fredags störtdök temperaturen på natten och sen det var kallt och regnigt hela helgen. Så helt plötsligt fanns det tid till att göra annat än att spela beachvolley! Efter en lyxig lördagsfrukost på balkongen med Arnstein och Kristin tog vi deras bil in till stan och gick på Museum of Sydney. Lite sådär, får jag säga. Efter det åkte vi till Newtown, en lite funkigare stadsdel med massor av restauranger och små mer eller mindre alternativa butiker. Henrik shoppade loss som bara den. Vad sägs om iskub som gör DIAMANTER! Huh?
Framåt kvällen åkte vi till en resturang/biograf i Darlinghurst där vi såg en amerikansk komedi (Pinapple Express, endast namnet gjorde ett tillräckligt intryck på mig för att kommas ihåg. Jag minns inget mer...). Biografen är uppbyggd med breda soffor istället för stolar – riktigt schysst. Och efter filmen serverades en grymt god vegetarisk buffé. Vilken dag!

Resten av helgen tillbringade vi i Manly. (Det kan ju aldrig vara bra att bege sig utanför byn för ofta...) Det var långhelg – måndag var Labour Day – och jazzfestival hela helgen. Så det fungerade bra att strosa runt bland alla människor och lyssna lite på än den ena än den andra scenen. På söndagen var det även säsongsstart för beachvolleyturneringarna på Manly beach. Kristin och jag hade tänkt spela men med mig helt sönderskrubbad och ett ganska kasst väder bestämde vi oss på morgonen för att strunta i det. Kristin grämde sig sedan hela dagen...
Måndagen blev en städ- och shoppingdag. Men jazzdessert. Vi skrubbade hela balkongen, vräkte spindlar och köpte en second-handsoffa till den blivande loungehörnan. Så nu ska vi bara hitta ett bra tyg att skydda sittdynorna med så att dom inte möglar bort. Och lite schysst belysning. Efter det är vår balkong utan tvekan bästa utestället i Manly! Åtminstone om man bortser från vår tjuriga granne, och att menyn ibland alltid är så omfattande.

Henrik blir stadigt bättre. Ansiktsförlamningen har släppt lite (han kan nästan blinka!) och han får mer och mer energi (han orkar nästan gå i normal takt; att skrubba ett 20m2 balkonggolv tog emellertid knäcken på honom). Det ska bli skönt när han slipper kanylen och skjuksköterskorna (min åsikt, iallafall) så att han kan börja röra på sig lite mer och han inte måste vara hemma hela förmiddagarna i väntan på att dom ska dyka upp. Antibiotika får han nog fortsätta med i 3 månader till, men i tablettform istället. Så, förhoppningsvis är Kanylen ute ur våra liv om en vecka, ungefär. Och jag tror inte någon av oss kommer att sakna den...